Visar inlägg med etikett stickat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett stickat. Visa alla inlägg

tisdag 18 januari 2011

Tråkstrumpor till svägerskan


Ja, vad säger man? Nästan förspilld kvinnokraft, såna här strumpor kan man gott köpa istället. Men svägerskan la in en beställning, så det vara bara att koppla på autopiloten och köra.
Hon skall ha dem nedvikta över stövlarna.
Garn: Fabel
Stickor: nr 2,5
Beskrivning: finns här
Inte det roligaste jag stickat. Men de satt fint på svägerskan.
Min svåger fick en mössa (som vanligt....), denna gång hade han beställt en beige virkad. Den hann jag inte fota innan den hamnade i ett paket.
Dåliga bilder förresten, men det var inte helt enkelt att fota så långa strumpor på sig själv!
Ajöken, ikväll stickar jag nåt roligare!





söndag 26 september 2010

FO: muddar i ekologisk ull

Idag har jag varit på den avslutande kursdagen i tvåändsstickning. Är just nu ganska så less på det krångliga sättet att sticka...inte hann jag göra tummen på provbiten klar heller, så jag får väl improvisera fram nåt halvfusk när jag kommer till tumbiten på mina vantar. Men det får allt bli en annan dag det.
För att visa er någonting lägger jag ut en bild på mina muddar som jag stickat efter mönster ur min nyaste bok. Den har figurerat en del på olika bloggar och de flesta verkar tycka om den. Det gör jag också för all del, mest för att bilderna är så vackra och flickorna ser ut som skira sagoväsen i ett vinterland. Dessutom är jag ju bördig från Norrbotten, så det är extra roligt med en bok med bilder "hemifrån". Jag råkade ha två nystan liggande, ett par muddar har man väl alltid användning för. Det var längesedan jag stickade flätstickning, är det någon som har ett bra tips på hur man undviker att första maskan efter flätan blir lite tråkigt lös?

torsdag 23 september 2010

Tvåändsstickning - börjar nu på riktigt

Efter att lärdomarna från kursstarten i söndags fått mogna ett par dar beslöt jag mig för att testa om jag skulle klara av att:
1. nysta upp garnhärva så man kan dra garnet både inifrån o utifrån
2. lägga upp maskor på det nya mysko sättet
3. sticka...
Jodå, till min glädje så gick det bra. Räta maskor går riktigt bra nu, jag "håller rätt" och bla bla bla, men det går ju så väääldigt långsamt, så jag tror inte det här är riktigt min kopp te så att säga. Vi får se om resultatet kan uppväga snigeltempot. Inte vet jag hur detta kommer se ut heller, men jag tänker göra resten av vanten enfärgat grå för att inte krångla till det så här i början.
Däremot är jag mycket förtjust i själva uppläggningen, den blir snygg och stadig och borde kunna gå att använda i andra sammanhang, helt klart.

söndag 19 september 2010

I took it to a higher level!

Ni tittar på fem timmars hårt arbete! Det kan man inte tro kanske, men yes sir, så är det!
Större delen av dagen har jag tillbringat på kurs i tvåändsstickat. Herre milde vad långsamt det går att sticka i ny teknik som man aldrig provat! Helt plötsligt förstår man hur barn känner sig, då de ska lära sig. Fast de fattar väl snabbare än en annan!
Men visst är det roligt och visst kan det bli fint. Detta är ett prov som alla skulle sticka, för att sedan ha som stöd för minnet och för att lära sig de olika mönstren. Jag gjorde fel ganska så raskt, den första "korven" längst ner består av två aviga varv, det ska egentligen vara ett rätt varv emellan. Jag läste inte instruktionslappen så noga...
Kursledare är Kerstin Jönsson, hon har skrivit boken "Tvåändsstickning - mina mönster och idéer" så jag kan inte klaga på bristfällig ledning i alla fall. Nästa söndag är avslutande kursdag, det gäller väl att pröva på lite hemma i veckan, så man hinner göra sina misstag och kan få hjälp med de kritiska momenten. Ett par vantar, hel- eller halv, ska det bli innan jag ger mig har jag tänkt.

Så här kan det se ut, lite färdiga alster som Kerstin hade med sig.


På tal om barn.... vi pysslade i lördags. Klassiskt pyssel med fritt skapande á la toarullar och flirtkulor. Det här är Erik och Mimmi.


söndag 8 augusti 2010

FO: Tunika i bomull-lin

Den här tunikan, (mönster Drops) har jag trasslat bra mycket med. Den skall stickas på grova stickor, vilket jag inte gillar, och är nu i färdigt skick för stor. Trots att jag gick ner ett nummer på stickorna. Det funkar helt enkelt inte att mäta stickfasthet på ett korrekt sätt då stickningen är lite gles, i alla fall inte för mig! Repade och höll på, (stickat bakstycket minst några gånger) och tyckte att det stämde, men nej, jag är inte helt nöjd. De virkade rutorna på framstycket passade inte in i "hålet" där de skulle sitta, så där krävdes också en hel del trixande och lite justering i mönstret innan de kunde sys fast.
Det som inte syns på bilden är att halsringningen är jättevid. Provade att trä en snodd längs kanten högst upp, men det funkade inte alls. Kanske jag hittar på ett sätt att hålla samman de översta rutorna åtminstone, vet inte hur jag vill ha det med den saken riktigt.
Det är främst i ryggen som ringningen är för djup, hela paketet glider lätt ner för långt ut på axlarna. Orkar inte greja mer, för då får jag börja om från början! Undrar om den kan krympa något i tvätt?
Sammanfattningsvis kan jag säga att jag älskar modellen och kvalitén, och jag kommer att använda tunikan sommartid, men den kräver ett brunbränt halsparti som klarar en djup urringning...

Detalj på det virkade



söndag 23 maj 2010

Hastverk...

...men inte "kastverk", faktiskt. Jag blev riktigt nöjd med denna enkla gosiga sjal. Mjuk och skön, och den töjer sig bra på bredden om man vill stretcha ut den på den ledden, fin att vira runt halsen också. Restgarner finns till ett par muddar, men jag väntar lite med dem. Nu är det sommar ju! (Men en sjal kan man alltid ha nytta av i konungariket Sverige). Stickad i en tråd "Crazy zauerball" och en tråd "Kid silk", volangkanten virkad med två trådar Drop´s "Alpaca".
Nu borde jag verkligen börja med lintunikan som jag aviserar här till höger. Vet inte varför, men det är en grej som jag helst vill HA, inte så mycket GÖRA. Ibland är det tvärtom, jag gör saker bara för att de är skojiga, inte för att jag suktar så mycket efter det färdiga resultatet. Vet som sagt inte varför den inte lockar, den borde ju gå ganska fort att göra?


onsdag 19 maj 2010

Den olycklige svågern


Ack ja. Hur många tubstickade mössor i resårstickning har jag gjort vid det här laget? Har tappat räkningen. Till saken hör att jag gjort dem i dubbelt garn Drop´s Alpaca, och varit så nöjd. Men. De TÖJER sig. Jodå, jajamen, de blir som riktiga sladderpåsar efter en tid. Och min stackars svåger sen då. Inte ett hårstrå på skallen har han. Man kan förstå att han gillar mössor. Och det är så tacksamt, han kämpar på med mina sladderpåsar. Så här kommer en ny variant, i Drop´s baby merinoull istället. Skall vara mer hållfast enligt uppgift. Vi testar. Nån gång ska det väl bli bra?! Man vet inte, men man stickar nytt. Fast....nu är det sommar...Jag kan lova att det kommer en utvärdering längre fram i alla fall.

söndag 28 mars 2010

Lisebergsstrumpor!

Handlade garn förra helgen på Deisy´s. Det här garnet är nån slags storasyster till härliga crazy zauerball, något grövre än det vanliga och stickat här på stickor 3½. Jag bara älskar detta garn, de ligger där i hyllan som stora .....ja, godisbollar eller nåt och väcker både köplust och skaparglädje. Jag plankade Linda´s idé rakt av och gör samma modell som hon stickat upp i butiken. Jätteroliga och lätta att göra, ska skynda mig att göra den andra strumpan också. De får heta Lisebergsstrumpor helt enkelt, pga färgen så klart. Lika bra att göra några par strumpor och slänga gammalt från byrålådan, jag hasar ofta omkring här hemma i några riktigt sorgliga exemplar som borde fått gå hädan för länge sen. Svägerskan frågade"är det strumpor som är din grej just nu?" (hon tycker väl att jag stickar mycket strumpor) Öhh, nej, det är ....allting som är min grej just nu. Jag hinner inte verkställa allt bara tyvärr.
Dessa blev klara i veckan också, har legat länge i korgen med bara en liten snutt kvar. Vanliga klassiska, jag tror det är "Fame".

Det blev annat garn köpt också. Köpte den nya melerade färgen av Drops muskat soft, tänker mig en kofta till dottern. Funderar på om jag skall våga prova på Tant Kofta´s uppifrån- och nervariant. Eller inte? Har ingen klockren beskrivning, men har en bild i skallen om hur jag vill modellen skall bli. Kanske. Jag är inte så bra på att improvisera fram lösningar. Dvs det blir en utmaning för mig i såna fall. Beslut måste tas innan påsk, för då skall rolig stickning packas med till landet.

ps, min vintriga kofta är klar som jag lovade mig själv. Nästan. Skall sy i en (säger en!) knapp till
till (varför har jag inte sytt i alla??) och så skall jag försöka göra den en storlek större på nåt sätt. Suck. Men annars blev den fin!

söndag 24 januari 2010

...sex månader senare!


Ta da! Redan klar, det här gick ju snabbt!
Ja, det gick ganska snabbt att sticka alla delar till en kofta och montera allt utom sista ärmen. Just det momentet behövde inte mindre än en sex-sju månader på sig. Ja ja. Idag blev det klart i alla fall. Och sommar är det väl endera dagen också, så man kan börja använda sin kofta kanske. Alltså, spetsstickning och jag går inte riktigt ihop. Jag minns att jag hade problem att få till sträckningen rätt då jag gjorde denna. Jag är en 38-40 och brukar lägga upp antingen efter M eller L. Denna kofta har jag slutligen stickat efter storlek XS. Hmmm. Det hände inte i går senast, och inte i förrgår heller. Och visst, när den började ta form så kanske den blev lite nätt, så jag har dragit en del i delarna. Modellen är dock sådan att det "ska" glipa i sprundet, i alla fall gör det så även på Garnstudios foto. Jag hoppas att den skall komma till användning, den får väl ligga till sig lite. Ganska osmart ändå, att liksom poängtera magen, man kan lätt känna sig skengravid.
Garn: Garnstudios Silke-tweed
Stickor: nr 4
Beskriving: finns här

torsdag 21 januari 2010

Räddad!

Jag slapp göra om mina muddar själv! Titta vad som kom i brevlådan idag! Fina, alldeles lagoma muddar, med pärlor å allt! De var från syster nummer 1, som också hade härmat syster nummer 2 (jag är syster nr 4). De blev visst lite för små för ettan, men fyran passar de utmärkt minsann! Vi har typ samma smak....ofta.
De ska få följa med till jobbet de dagar jag känner mig ljuv och romantisk!
Tack storasyster!

tisdag 12 januari 2010

Världens bästa mössa!

Det verkar vara tradition att jag skall sticka en mössa till min svåger då han fyller år. Och varför ändra på ett vinnande koncept? Han fick helt enkelt samma modell som förra året, men i en annan färg. (Här modellar min dotter). Varför konstra till det i onödan? Den här mössan är stickad av två trådar Drops Alpaca på rundsticka nr 4. Fort som bara den går det. Resårsticknig rätt av bara, en riktig nybörjarstickning för den som skulle vara intresserad. Jag gjorde en till mig själv (mörkgrå) när jag ändå höll på, och jag måste säga att den här mössan uppfyller mina två baskrav:
1. Jag ser nästan normal ut då den sitter på skallen
2. Den är jättegosig
Beskrivning finns här.
(garnåtgången är helt fel angiven, två nystan räcker gott till en mössa i herrstorlek, i alla fall om man lägger upp efter strl S/M.

lördag 9 januari 2010

Sjal med silverstråk

Det här är en födelsedagssjal till Svägerskan. Såg den uppstickad hos Linda på Deisy´s och tänkte att den tar vi (hade bråttom, inte många stickkvällar kvar innan kalas). Mycket enkel historia, stickad i en tråd "Onion" som är ett bandgarn tillsammans med en tråd "Vivaldi" för att få med lite goskänsla. Stickad i rätstickning på stickor 12, ökade i var sida vartannat varv och körde tills Oniongarnet (2 härvor) tog slut. Gillar egentligen inte att sticka med grova stickor, men visst, snabbt går det ju.
Garnet är gråsvart med silver här och där.

Inte lätt att fota sig själv.

Sammanfattning: blev skapligt nöjd, framför allt med att sjalen faktiskt är jätteskön att korva kring halsen, den värmer faktiskt bra tack vare Vivaldin. Hoppas Svägerskan tycker detsamma.



måndag 5 oktober 2009

Muddar å annat krafs

Oj, vad länge sen sist! Man har väl inga bloggkompisar kvar kan jag tro. Ja, då får jag väl betrakta detta som ren dokumentation av FO:s.
Även jag kom iväg till den trevliga syfestivalen i Borås. Hoppas den kommer tillbaka nästa år igen! Det var ju mer garn än tyg, hurra! Jag skulle inte handla nånting egentligen, för jag har ju garn så jag klarar mig mer än väl. Men....hamnade på en Work Shop om skuggstickning, och började på dessa muddar i ett enkelt sådant mönster. De här muddarna är redan överlämnade till en arbetskamrat, att ha på jobbet på måndagar, då vi ofta har extra kallt inne. Det verkade som hon blev glad. Tyvärr blev de lite korta för min smak, men jag gjorde precis efter mönstret och vågade inte göra dem längre för jag visste inte hur mycket garnet skulle räcka till. Det var lite småkul. Jag tänker göra ett par till mig själv också, juliga, i rött och vitt alpacagarn så småningom.
( I en annan vinkel framträder ett annat randmönster).

Jag köpte ett nystan av härliga "crazy zauerball" också, kunde inte låta bli. Ett nystan lite tråkigt sockgarn åkte också ner i påsen (nyttostickning pågår - raggisar till barnen) och till sist en påse med ett färdigt kit att virka en amigurumi-älg....fast den skall min dotter få i födelsedagspresent att göra själv, hon har börjat virka lite.

Exempel på nyttig, INTE så spännande stickning: raggisar till gummistövlar.
I övrigt känner jag mig lite låg idag. Alltså, visst är jag mycket tacksam över att ha jobb, men fy vad jag är less på det stället ibland. Ibland undrar man.......en hel del.



söndag 6 september 2009

Ny kusinkofta

Äntligen sitter koftan på rätt unge! Kofta nr 2 är alltså klar, och jag blev mer nöjd denna gång. Jag flyttade upp knapparna något och gjorde iom det halsringningen mindre urringad, jag fick inte till det särskilt snyggt förra gången. Storleken är också ihopmixad av lite olika. Flickan blev nöjd och det känns ju bra. Hon tyckte den var skön, och det är den, stickad i ren bomull (Paris).
På sängen hemma. Mamma har virkat vårt överkast.

Nu känns det härligt att kunna sticka vad jag vill, då ingen väntar på något så att säga. Min bruna spetskofta är helt färdigstickad och nästan färdigmonterad, en ärm väntar på att bli fastsydd. Kan säkert dröja, för det är mer en sommarkofta tycker jag, den värmer inte särskilt mycket, kort och fylld av en massa hål som den är. Typiskt mig att göra så. Ett stycke är stickat på min randiga "sailortröja", den är också mer somrig, både i kvalité och design. Jag har garn hemma till inte mindre än tre höstiga tröjor som väntar (vadå, det var ju rea på Drops?!), får se vad jag ska ta tag i. Har lust att sticka lite strumpor emellan, känner för nåt som blir färdigt fort.
Idag ska vi nog gå på Liseberg.
Ha en skön söndag!

lördag 15 augusti 2009

Ingen brist på sysselsättning!

Okey, jag har inte fattat grejen innan. Jag talar om scrapbooking. Jag har varit på kurs och lärt mig att göra snofsiga julkort, jodå, men scrapbookingen har tett sig lite...to much, om ni förstår vad jag menar. Jag gillar ju att fota, och tycker att bilden ska stå i centrum, och det är gott så (om bara bilden är tillräckligt bra vill säga). Men. Fick tillfälle att titta i ett presentalbum som var gjort till en 60-åring och jag måste ju säga att det hela var mycket trevligt gjort. Till saken hör att mina barn ÄLSKAR att se sig själva på film då de var små samt bläddrar om och om igen i den fattiga boken mamma gjort om deras första tid i livet. Och då kom jag på det. Jag skall göra ett album till 10-åringen på hennes födelsedag, med ett uppslag från varje år! (Ja, nästa barn får till sin födelsedag...). Jag kan ju som vanligt inte lägga mig på en rimlig nivå, utan tre dagar i rad har jag på lunchrasten infunnit mig i en närliggande butik som tillhandahåller material i ämnet. Och fattar ni HUR mycket material finns det?!? Och HUR mycket det kostar?!? Eftersom detta är till ett barn ursäktar det ju allt bling-bling som man kan trycka in, det kommer att uppskattas. Får se om jag hinner klart (till december)!

Nässelfjärilar i min trädgård

Kusinkoftan klar. Och ändå inte, för den upplevdes som lite för liten. Så denna får dottern, och jag får börja om med en ny, ihoptrixad av lite olika storlekar. Jag fotar inte denna på dottern, för jag tycker inte den sitter hundra på henne (lite för stor...). Inte nöjd alltså, och det värsta är att jag inte vet hur jag ska få det precis som jag vill med nummer två heller, men jag får göra ett försök.


torsdag 14 maj 2009

Glasströjan sitter på!

Tröja till dottern, döpt till "glasströjan" efter de glassiga färgerna på garnet. Garn: "Duo Plus" från italienska Adriafil, en blandning av ull och bomull. MYCKET mjukt och skönt. Sträckningen stämde perfekt till att använda beskrivning tänkt för Garnstudios "Muskat", stickor nr 4.
Är hyfsat nöjd. Och ikväll får jag börja på ny stickning, hurra!!


söndag 19 april 2009

Vårbasker

Flickans vårbasker är färdig. Stickad i muskat. Mönstret finns här, men jag har lagt upp 80 maskor i resåren istället, för att den skulle passa till en sjuåring. Den blev ganska fin tycker jag själv, bilden gör den inte riktigt rättvisa. I påskhelgen stickade jag bl a på glasströjan tills dess garnet tog slut. Nu har jag tre nya fräscha nystan, så den skall snart bli färdig. Men! En sak som jag faktiskt inte tänkt på förut: då man stickar med självrandande garn blir ju ränderna olika breda beroende på varvens längd... Är ni med? Kolla in axlarna:
Tror att jag skall repa upp och avhjälpa detta genom att ha två nystan på gång samtidigt och växla på lämpligt ställe. I ett anfall av plötsligt pedanteri.
Till sist kan jag meddela att jag försöker göra klar den gröna förhäxade koftan, återstår ju bara resår runt hals och framkant. Ska det vara så märkvärdigt? Jag har tom plockat upp lämpligt maskantal för nån månad sen. Vad händer? Givetvis gör jag knapphålen på fel sida. Repar upp....Nu har jag kommit en bit på väg igen, men.....det stod i beskrivningen att man skulle sticka ett rätt varv från avigan efter upplocket, dvs innan man börjar själva resåren. Det gjorde jag lite tveksamt....men varför?? Det blir ju bara fult ju! Nån som fattar vad det skall vara bra för? Tror jag repar upp en gång till! Sen återstår bara knappar. Jag hade plockat fram fina knappar från en slaktad gammal kofta. På nåt mystiskt sätt har två stycken rymt sin väg från påsen de låg i. Jag har en polstergeist i min stickkorg.....

söndag 8 mars 2009

Nederlag

Hemma igen efter skidresa till Idre. I Idre skulle det pysslas om kvällarna, var det tänkt. Inte minst på vägen dit och hem igen. Ja ja. Först gjorde jag klart mina knästrumpor i dubbelt Fabel. Inget att orda om. Klassiska raggisar, om än med ovanligt långa skaft. Jag tror jag stickade med stickor nr 4, mönstret från Drops. Därefter virkade jag vante nummer två till dottern (se förra inlägget). Sen skulle jag sätta tänderna (händerna?) i Visjögarnet jag köpt som skulle bli till vantar. Men, jag kom på att jag inte direkt behöver vantar?! Och är jag inte lite less på att virka vantar nu? Vad göra, utan beskrivning? Jag är inte sådär proffsig som somliga, som svänger ihop en inproviserad sjal lite sådär på en höft (typ Sussilull!). Nä nä, det här var det enda jag kunde knåpa ihop, vansinnigt avacerat som synes. 1 hg garn räckte ju inte förstås, så nu har jag ett UFO till att dras med. Fina höstfärger i garnet dock.
Efter detta beslöt jag mig för att börja med KOFTAN, mycket omskriven i tidigare inlägg. Kom inte så långt med den heller. Varför inte det nu då? Tja, jag kom inte sams med beskrivningen i boken, jag började med ärmen som man skulle och vidhåller att följer man instruktionerna så kan det säkert funka men det kommer INTE att se ut som på bilden. Det gjorde mig bara jävligt irriterad, så jag la ner (för tillfället).
För att inte riskera att bli utan handarbete på resan hade jag knött ner lite blandat jox, bla lite grått och svart alpacagarn jag hade över. Satt och vred och vände på dessa nystan, men kände att jag helt enkelt inte ville göra något av det. Fel färger! Jag vill ha vår!
Jamen, min lila lyxhärva då? Jodå, jag gick igång med den. Ska ju bli en spetsstickad sjal gubevars. Hej och hå, enligt hon Sagulin ska man ha stickor 5,5?? Till ett garn som är som sytråd?!
Jag testade med femmor, blev helt värdelöst. Jag stickar inte löst i vanliga fall, det beror väl på att jag är ovan med hålmönster. Hittade i min väska en kort rundsticka nr 4 som var skavd i toppen och väldigt otrevlig att jobba med. Nytt försök, blev bättre. Tycker att jag borde klara detta eftersom:
A: mönstret har två (säger två!!)mönstervarv
B: det är på svenska
Fem minuter efter att hemresan påbörjades hade jag en maska för lite i en rapport och en för mycket i en annan. Skit. Sen läste jag "Tre män i en båt" av Jerome K Jerome i 65 mil istället.
Så nu ser min sjalscarf ut så här. Börjar om en annan dag.



söndag 11 januari 2009

Stickmaraton

Mötte svägerskan på isen på trettondagen. Hon hade sina gamla "fådda" (Göteborgsuttryck...) röda ullstrumpor i skridskorna . Hon fick dem av mig för ett år sedan, och jag vet att de varit flitigt använda så de bör vara lite slitna nu. Hon önskade sig nya i blått och det passade ju bra då hennes nästa födelsedag inträffade redan idag faktiskt. Inga märkvärdiga strumpor alls, men strumpa nr 2 påbörjades och slutfördes igår, så jag fick nästan skavsår på fingrarna...men färdiga blev de som sagt, och överlämnade är de också, för vi är just hemkomna från kalas. Stickade i Marks&Kattens rätt så nya garn (tror jag) som jag glömt vad det heter, men som verkar vara deras efterapning av "Fabel". Strumpstickor 2,25
Svågern fyller år i övermorgon, så han fick en mössa med häng. Han hade själv kollat in mönstret i höstas, skulle kommit med garn till mig, men det har inte blivit av. Så det var ett tacksamt val i alla fall. Hade ingen modell att sätta mössan på, så det syns inte så bra hur den tar sig ut. Den är i alla fall stickad med två trådar Drops Alpaca, en ljusgrå och en mörkgrå, rundsticka nr 4. Två aviga och två räta, hur enkelt som helst. Ett nystan av varje räckte bra, vilket var mycket mindre garnåtgång än vad mönstret föreskrev. Den blev i alla fall väldigt mjuk och gossig. Garnet till den här mössan inhandlades i måndags, då jag på lunchen gjorde en blixtutryckning till Deisy´s Design på Avenyn. Jag handlade av Linda, som rätt vad det är säger "Är det du som är Fru P?" Men hallå???? Jag blev minst sagt ställd, hur sjutton kunde hon koppla det, är mänskan synsk?? Det visade sig att hon läst ett inlägg om mitt gröna garn som det aldrig blir något färdigt av, och kom ihåg att vi pratat om det vid nåt tillfälle. Snopen blev jag!
(Jag som är så hemlig, så hemlig, bara min dotter vet att jag har en blogg. Jag inser nämligen att alla vanliga icke garnberoende människor fattar noll av det här fenomenet. Jag är förvånad själv att jag håller på)!

lördag 3 januari 2009

The Muppet Show

Jaha. Så skulle det stickas Dödergöksbasker. Sagt och gjort, jag sprang in i lokala garnaffären, med ungarna väntande i bilen. Tjockt med folk, i kassan en äldre nervös dam som inte riktigt hade situationen i sin hand, telefonen ringde ett antal gånger (och då passade hon på att svara!), hon försökte assistera en dam som letade mönster samtidigt som det alltså var lång kö. Jag visste vad jag skulle ha, Debbie Bliss-garn var ju bara att glömma (jag vet sortimentets begränsningar) men ett ställ med Eco-ull visste jag att det fanns. Brunt hade jag tänkt mig...hmmm..bara ett nystan i stället, jag behövde två. Ska jag chansa och se om tanten kan trolla fram ett nystan till? Nää, för att rädda sinnesron på samtliga närvarande hugger jag istället två nystan av en nyans som faktiskt är lite väl artonhundratal måste jag tillstå. En potatisbrungrå färg som ärligt talat inte gör nån människa glad, men vad f...här ska hem och stickas!

Fort går det, liknar en sjöborre litegrann...men det var väldans var stor den verkar bli...? Jag kör på, jag har följt mönstret och stickar ju mer hårt än löst, så det ordnar väl sig? Eller förresten, jag har ju ökat på längden med två cm, efter att ha läst en kommentar från en annan stickerska som gjort just denna basker, jag vill ju ha en modern basker med pös och häng! Jag ska ju sätta lite smink i fejan sen också, då måste ju allt se bättre ut?


Jag inser på ett ganska tidigt stadium att baskern blir ENORM, men bestämmer mig trots det för att göra den färdig. Mönstret var roligt att göra (ingen skugga över Dödergök, mönstret stämde till punkt och pricka, och jag TYCKER ju baskern är fin, annars skulle jag ju aldrig gjort den) och jag gör nog ett nytt försök, men jag får justera maskantalet så det passar mig samt avhålla mig från att förlänga mönstret med de där två extra centimetrarna. På bilden ser den kanske inte SÅ galen ut, men jag lovar, jag ser rätt så skapligt muppig ut i den. Den får vila sig lite, kanske jag kan se med andra ögon på den en annan dag. På´t igen bara....