Jag har tränat Budo & Kampsport sedan år 1981 och har varit aktiv instruktör sedan 1984. Jag var med och grundade Dokan Dojo (Honbu Dojo) i Göteborg år 1987. Började 1981 med Ju Jutsu och sedan rullade det på med Judo och Taekwondo. I perioder har det också blev en del Karate och vapenträning. Har alltid varit en allätare.
År 2000 grundade jag Dokan Ryu Ju Jutsu, en stil som förutom självförsvar är mycket inriktad på Fighting och Sport Ju Jutsu, både poäng och fullkontakt. Idag är jag graderad 7 Dan Kyoshi Ju Jutsu & Goshin Jutsu, 7 Dan Hedergrad Kyoshi Karate Jutsu, 5 Dan Taijutsu, 4 Dan Jidokwan & Kukkiwon Taekwondo, 3 Dan Kodokan Judo, Shoden Ho Miura Ryu, Jag har också Shodan i Karate Do Toyama Ryu Morinaga Ha Iaijutsu och Mokuroku Renshi i klassisk Kenjutsu.
I år blev min bok ”Dokan Ryu Ju Jutsu & Budo Densho” klar, efter några års arbete.
Jag arbetar annars som ortoped, med framförallt inriktning Barnortopedi.
På den här bloggen skall jag försöka förmedla mina kunskaper, erfarenheter och åsikter om Budo & Kampsport.
Focus är att lära sig bedöma maai (korrekta kampavståndet) och centerline (seichusen) i samband med Tanto jutsu (knivtekniken6.?
Vi tränar Ipponme till en högre nivå i Dokan Kogaku Kobujutsu Kenkyukai.
Utförande:
Båda startar med tanto i position på vänster höft och utför Rei!
Båda tar ett jujiashi-steg med nuki (draget) och stannar i Migi Seigan no Kamae utan någon awase.
Uke tar höger steg fram med Tsuki mot bålen.
Tori skiftar tanto till ura, glider bak och parerar mot insidan av Ukes handled.
Vänster hand greppar ovanifrån runt insidan Ukes handled och drar Uke ur seichusen (kuzushi). Tori glider samtidigt fram med höger fot och utför Tsuki mot halsen.
Den här gången skall vi lära oss lite mer Budojapanska (min tanke) genom att lära oss några ord som förekommer i samband med svärds-och vapenträning.
HEIHO (HYOHO):
Heihō (兵法) eller Hyōhō översätts oftast till ”militär strategi”.
”Heihō” eller ”Hyōhō” är uttalet på on’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen.
Det skrivs med två olika kanjitecken:
• 兵uttalas ”hei” eller ”hyō” på on’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen. Hei betyder i det här sammanhanget ”soldat” eller ”militär”. På kun’yomi, det japanska uttalet av de kinesiska tecknen, uttalas det ”tsuwamono”, men då i betydelsen ”modig soldat”.
• 法 uttalas ”hō”, ”hatsu” eller ”hotsu” på on’yomi, det sino-japanska uttalet av de kinesiska tecknen. Hō betyder i det här sammanhanget ”metod”. På kun’yomi, det japanska uttalet av de kinesiska tecknen, uttalas det ”nori”, men då i betydelsen ”norm”, ”regel” eller ”lag”.
Så, 兵法 betyder ungefär = ”soldat (militär)” + ”metod” = ”militär strategi”
Gyakutsuki, ”omvänt slag”, är slaget med den bakre handen (jämför med den ”rakahögern”). Det är det kraftigaste av de raka slagen (tsukiwaza).
Vi är fostrade med att kraften i en Gyakutsuki kommer kraften från höftens och kroppens vridning. Både bålen och benen roteras in med slaget.
Vad är biomekaniken bakom Gyakutsuki och vilka av kroppens kinetisk kedjor och muskler är viktiga i tekniken?
Muskler:
Fyra viktiga rörelser i Gyakutsuki som bidrar till både kraft och snabbhet i slaget är:
Kroppens framåtförflyttning: Själva ”bodydrive” med push off. Vi startar från Kamae och glider fram med främre foten. Det är nu som den bakre kedjan kopplas in. Den står för ”push-off”! Det är den bakrekedjan som driver Din rörelse framåt, då kraften från sätesmuskeln och quadriceps trycker Dig framåt. Vadmusklerna bidrar till den explosiva tyngdöverföringen.
Höftrotationen: De sneda bukmusklerna(musculus obliquus externus abdominis och musculus obliquus internus abdominis) vrider in Din höft i träffen och stabiliserar samtidigt bålen.
Armsträckningen: Extensionen av armbågsleden. Dvs momentet då vi skall slå ut slaget från vår gard. Rörelsen initieras av både främreoch mellersta delen av axelmuskeln (deltoideus) med en axelrotation och axelvridning. Den främre delen driver armen framåt. Triceps svarar sedan för sträckningen av armbågsleden, rörelsen som gör att vi kan slå ut jabben. Bröstmuskulaturen (pectoralis) ger kraft i pressen framåt och serratusanterior (”främre sågtandsmuskeln”) stabiliserar och drar skulderbladet framåt (protraherar), vilket ökar räckvidden.
Pronationen: I slagets slutfas roteras både handleden och underarmen inåt (pronation) av underarmens pronatorer. Det är nu som kraften överförs till målet. Pronatorerna bidrar till att låsa och stabilisera handleden, dvs att hålla den rak i träffögonblicket. En böjd handled överför kraften i stället åt sidorna och ökar risken för en skada (som ”stukning” eller fraktur).
Av detta kan vi dra slutsatsen att de fyra viktigaste kinetiska kedjorna i en Gyakutsuki är:
Den raka bakre kedjan
Den kinetiska kedjan för höftvridning
Den kinetiska kedjan för axelvridning
Den kinetiska kedjan för armsträckning
Flera andra muskler verkar också statiskt i samband med träffögonblicket. Dessa stabiliserarbålen och benen i slaget. De bidrar också till att centralisera kraften i rätt riktning. De viktigaste statiska musklerna är:
• Raka bukmuskulaturen (rectus abdominis), bakre delen av axelmuskeln (deltoideus), främre lårmuskeln (quadriceps), ljumskmuskulaturen (adduktorerna), hamstrings, pectineus (kammuskeln) och gracilis (”smalalårmuskeln”).
Kraften i Gyakutsuki:
En snabb Gyakutsuki med maximal vridning och höftrotationen kan uppnå en kraft på 2500-5000 Newton beroende på utövarens storlek (kroppsmassa) och teknik. Vi vet att kraften F = massan x accelerationen.
Massan i en Gyakutsuki inkluderar armen, axeln och del av bålens vikt. En snabb Gyakutsuki uppnår en hastighet på 6-10 m/s.
Det som dock avgör Din power i tekniken är den totala rörelseenergin. Det ju denna Du överför i samband med Din träff!
Rörelseenergin är lika med kroppens massa x hastigheten i kvadrat delat med två. Återigen, snabbheten!
Övningar:
Vilka styrkeövningar kan Du då tänkas att komplettera med för öka kraften i Din teknik? Vi kollar på de primära kinetiska kedjorna!
• olika former av upphopp och marklyft bygger upp grundstyrkan i den bakre kedjan för Din ”body drive”, Din explosiva motor!
• alla övningar som inkluderar bålkontroll och höftrotationen bygger upp styrkan i Din höftvridning. Exempel är medicinbollskastmotvägg, landminepress med höftvridning eller utfall framåt med höftvridning och punch i kabelmaskin.
• för armsträckningen är övningar för framsida axel, bröstmuskler och triceps bra komplement, som till exempel plyometriskaarmhävningar med klapp, snedbänkpress eller hantelpressar, landminepress och skuggboxning med lätta hantlar (OBS! Slå inte fullt ut okontrollerat med översträckning, akta Din armbågsled!)
Jitgi är själva fotarbetet, förflyttningarna. Jitgi används, för att i samband med attack eller kontring, justera Din distans till motståndaren. Sträva efter att ha kroppsvikten på Dina främre trampdynor vid stegteknik.
Nae jitgi (steg framåt): Oftast i samband med attacker som DollyoChagi eller DwitChagi.
Vi tränar Dwitbal nae jitgi och Apbal nae jitgi till:
• 9 Gup gult bälte Jidokwan Taekwondo.
DWITBAL NAE JITGI:
• Dwitbalnaejitgi, ”framåt steg”, ett steg framåt med bakre foten
APBAL NAE JITGI:
• Apbalnaejitgi, ”framåt glid”, ett steg framåt med främre foten
När vi styrketränar med vikter som ett komplement till Budō- och Kampsport är det vanligt att man fokuserar själva muskeln:
• en vanlig tanke är ”Man slår hårdare med starka bröstmuskler!”
Tänk mer funktionellt i stället då Du lägger upp Ditt program:
• vilken led engageras i övningen och vilken rörelse bidrar muskeln till?
Kom ihåg att man ökar styrkan i muskeln i samband med övningen, men den går aldrig att direkt översätta till en speciell teknik!
Dvs, Du kan ha en bra styrka, men utan någon förbättrad teknik blir det inget bättre!
Liggande hantelflyes:
Liggande hantelflyes (eller Dumbell Flyes) är en bra komplementövning till den klassiska bänkpressen.
Den är en övning som isolerar främst stora bröstmuskulaturen (pectoralis major) och den främre delen av axelmuskularen (deltoideus), då den är en enledsövning (axelleden).
Biomekanik:
I liggande hantelflyes sker arbetet över en led, axelleden. Det är en typisk isolationsövning för pectoralismajor, den stora bröstmuskeln. Det som är viktigt är armens hävarm. I bottenläget har man en maximal stretch och belastning på bröstmuskelns fäste pga den långa hävarmen.
I lyftmomentet är den primära muskeln (agonisten) den stora bröstmuskeln (pectoralismajor), som genom en horisontaladduktion i axelleden för ihop överarmarna ovanför huvudet.
Främre deltamuskeln hjälper också till i samma rörelse (synergist).
Både biceps och triceps stabiliserar armbågsleden under utförandet.
Skulderbladen och axelnsrotatorcuff fungerar som dynamiska stabilisatorer.
Utförande:
1. Utgångsposition: Ligg på en rak bänk. Håll hantlarna över bröstet med handflatorna mot varandra.
2. Negativa fasen (sänkningen av hantlarna): Sänk armarna utåt sidorna med en något böjd armbåge tills de är i linje med axlarna eller något under. Gå inte för djupt så axlarna skadas. Böj armbågarna lite hela tiden för att undvika en översträckning av lederna. Du skall ”låsa” armbågsvinkeln till ca 15-20 grader i böjt läge. Böjer Du armbågarna mera så blir det hantelpress i stället för hantelflyes! Gå ner tills du känner en stretch i bröstet.
3. Positiva fasen (”lyftet”): Pressa armarna tillbaka uppåt i samma vida båge genom att kontrahera bröstmusklerna. Vänd rörelsen innan hantlarna nuddar varandra.
4. Andningen: Andas in på vägen ner, andas ut i lyftet.
Variera ibland Dina hantelflyes och byt ut hantlarna mot kabelmaskin. Då kommer Du att få ett motstånd i båda faserna.
Metodiken:
Satsa på att köra 4×8på 70 %av 1RM (repetitionsmaximum).
Biomekaniska nyttan för Budō-och Kampsport:
Det går inte att översätta Din styrka direkt till kraften i en teknik.
Även om rörelsen liknar rörelsen vid krokslag/svingslag eller grepptagning vid till exempel fasthållning, så blir inte den funktionellaöverföringen den samma. Hantelflyes är en utmärkt kompletterande övning för att utveckla styrkan i bröstmuskeln, men tänker man på till exempel den explosiva i slagtekniker, så är sannolikt pressövningar som tungabänkpressar eller plyometriskaarmhävningar mera funktionella.
Skaderisken:
Hantelflyes är förknippad med en del axelskador.
De vanligaste felen är att:
Man har alldeles för tung vikt och tappar kontrollen
Man har felvinkel på en ”icke låst” armbågsled
För tunga vikter gör att axlarna belastas mer.
Böjer Du armbågen för mycket belastar Du axeln. Har Du för rak arm kommer Du att belasta armbågsleden och Din bicepssena.
Om Du går för djupt belastar Du axelledensledband och dess främre ledkapsel. En vanlig orsak till kroniskaxelsmärta!
Kata Sanchin eller Sanchin no Kata (det finns flera olika benämningar) är en av de absolut äldsta kata som finns bevarade. Den finns i många olika versioner och tolkningar (sannolikt fler än det finns Karate-stilar).
Inom vår studiegrupp för traditionell Okinawa Karate, Taigishin-kan Okinawa-den Koyama Ryu, studerar och tränar vi några ursprungsversioner från olika huvudskolor (Fukien Sanchin, Naha Sanchin, Shuri Sanchin och TsuruSanchin).
Sanchin och Naifanchi, anses vara de viktigaste grundläggande kata inom OkinawaTe.
Sanchin betyder ”tre strider” och är det okinawianska uttalet av mandarinkinesiskans “SanZhan.” San betyder ”tre” och chin betyder ”strid”.
Ursprunget:
Ursprunget till Sanchin kommer med största sannolikhet från ”White Crane Chuan-fa”, från Fukien–provinsen i Kina, där den är en grundläggande form. Man vet inte vem som skapade Sanchin. Vem som först förde med den sig till Okinawa är oklart.
Man vet att HigaonnaKanryô 1877 förde med sig en version av Sanchin från Fukien.
En teori hävdar dock att det var Kojo Shou (från Kojofamiljen, Cai på kinesiska) som introducerade Sanzhan till Okinawa på 1800-talet.
Många av momenten i Sanchin kan man spåra till de andningsövningar som utfördes av de första Shaolinmunkarna inom den tidiga Zenbuddhismen.
Namnetsinnebörd:
Namnet Sanchin, ”tre strider ” har flera olika tolkningar.
Ofta tolkas det som kampen att förena de tre delarna:
mind (”sinnet”)
body (”kropp”)
spirit (”ande”).
Tekniskaaspekter:
Sanchin strävar efter att utveckla tre element samtidigt:
Sinnet, kroppen och tekniken.
De inre organen, cirkulationen och nervsystemet.
De tre anatomiska lokalerna för ki: Nōten (hjässan), Hara (diafragma) och TandenTanden (nedre delen av buken).
Dessa element tränas under förflyttningen i ställningen Sanchindachi.
Sinnet tränas i Sanchin genom en total koncentration och genom shime-testning. Under shime testar Din träningspartner Din styrka, kroppshållning, balans och handkoncentration.
Kroppen tränas med andningskontroll, växelvis total anspänning/avslappning och en korrekt Kamae som leder till balans och stabilitet.
Spirit uppnås genom en harmoni och balans mellan katans fysiska och mentala aspekter. På så sätt tränar vi också upp vår vilja att kunna tänja våra gränser, för att till slut uppnå den högsta nivån.
Utförandet av Sanchin innehåller många isometriska moment med en total muskelspänning och samtidig djupandning, ibuki, från Tanden. På detta sätt stärker Sanchin kroppen samtidigt som den utvecklar ki. Den fungerar på detta sätt som en övning i Qigong.
Generellt gäller för själva andningstekniken att:
utandning-muskelanspänning
inandning-muskelavslappning
Man kan kort beskriva Sanchin som en isoton och isometrisktandningsövning som gynnar välbefinnandet.
Den har också beskrivits som en typ av stående Zen. Katan har den enklaste formen och mönstret av alla kata, men är samtidigt kanske en av de svåraste att totalt förstå och behärska. Sanchin är en avancerad kata om den utövas i syfte att utveckla ki (energi).
Shime-testet:
Kata Sanchin är också förknippad med Shime-testet där Din träningspartner försöker hitta svaga punkter i Ditt katautförande.
Shime-test
Shime testet är ett sätt att kontrollera Din styrka, Din hållning, Din andning, Din koncentration då Du utför Din kata. Det blir samtidigt ett test av Din bålstabilitet. Syftet är att hitta ”svaga” punkter i kroppshållningen/ställningen. Testet har säkert sitt ursprung och samband det kinesiska begreppet tie shan, ”järnskjortan”. Genom att träna sin ki i kata Sanchin, så skulle man kunna göra kroppen till en extremt stark skyddande rustning mot slag.
Sanchin innehåller också många grundläggande kamptekniker. Här finns det dolda tillämpningar med olika atemi och grepptekniker.
Embusen för Sanchin:
Embusen för Sanchin
SHURI SANCHIN:
Kata Sanchin tränas också inom Shurite-traditionen, även om den är ovanligare. Ibland kallas den också för ”Old Shuri Sanchin”. Shuri-versionen tränas inom till exempel Shudokan Karate, MotobuRyu och MotobuUdundi (Motode och MotodeSanchin).
Vi tränar till 3 Kyu grönt bälte en version från Matayoshi-familjen och KingaiRyu. Det krävs att man först lär sig ShuriSanchin innan man kan börja förstå mer avancerade kata från KingaiRyu.
Användningen av slag (och olika sparktekniker) är ofta primärt i de flesta militära närstridsssystem. Det är det snabbaste sättet att göra sig av med sin fiende, utan att hamna i en grappling-situation.
Det finns stora skillnader i tänkesättet när det gäller sparktekniker i militär närstrid jämfört med användningen inom Budō-och Kampsport.
• Sparkar riktas i första hand lågt eller mot en liggande fiende, kängorna i sig ökar också effekten av sparken. Höga sparkar kan dessutom äventyra soldatens balans.
”OUTSIDE SWEEPING KICK”:
Outside sweeping kick
”Outside sweeping kick” är en spark med kängan mot utsidan av fiendens skenben. Extremt smärtsamt! En hård träff av en känga kan också brytaskenbenet! Den kommer också att rubba fiendens balans.
Sparken används:
för att brytabalansen i samband med nedtagningar
i närkamp
Utförande:
Lyft på Ditt ben och sikta med kängan mot utsidan av fiendens underben
Sikta med sparken nedanför knät och ovanför fiendens häl/bakfot. Utför sparken som ett svep mot utsidan.
Tryck in Din höft i träffen, låt sparken tränga igenom
När vi styrketränar med vikter som ett komplement till Budō- och Kampsport är det vanligt att man fokuserar själva muskeln:
• en vanlig tanke är ”Man slår hårdare med starka bröstmuskler!”
Tänk mer funktionellt i stället då Du lägger upp Ditt program:
• vilken led engageras i övningen och vilken rörelse bidrar muskeln till?
Kom ihåg att man ökar styrkan i muskeln i samband med övningen, men den går aldrig att direkt översätta till en speciell teknik!
Dvs, Du kan ha en bra styrka, men utan någon förbättrad teknik blir det inget bättre!
Snedbänkpress:
Snedbänkpress (eller Incline Barbell Curl) är en variant av den klassiska basövningen.
Den bygger upp styrkan i den övre delen av bröstmuskulaturen (pectoralismajor), triceps och den främre delen av axelmuskulaturen (deltoideus).
Biomekanik:
Genom att ändra vinkeln på bänken så ändrar man en del på biomekaniken.
I pressmomentet är den primära muskeln (agonisten) den övre delen av bröstmuskulaturen, som genom en horisontaladduktion i axelleden för ihop överarmarna ovanför huvudet.
Främre deltamuskeln hjälper också till i samma rörelse (synergist). Ju högre vinkel Du har på bänken, desto mer belastar Du den främre axelmuskulaturen.
Triceps bidrar med sträckningen i armbågsleden (armbågsextension)
Skulderbladen och axelnsrotatorcuff fungerar som dynamiska stabilisatorer.
Utförande:
1. Utgångsposition: Luta bänken max 30 grader, det är fullt tillräckligt. Vid en överdrivet stor vinkel, så övergår övningen i stället till en ren axelpress. Lägg Dig på rygg på bänken med fötterna stadigt mot golvet. Greppa stången ovanför huvudet, något bredare än axelbrett. Pressa ihop Dina skulderblad och lyft av skivstången. Håll handlederna och armbågarna i linje.
2. Negativa fasen (sänkningen av skivstången): Sänk stången till den övre delen av bröstet. Flaxa inte ut för mycket med armarna! Håll armbågarna i 45 graders vinkel mot kroppen.
3. Positiva fasen (”pressen”): Pressa stången rakt upp ovanför huvudet tills armarna är sträckta, utan att låsa armbågarna.
4. Andningen: Andas in på vägen ner, andas ut i pressen.
Variera ibland Din snedbänkpress och byt ut skivstången mot hantlar. Då kan Du inte köra lika tungt och övningen ställer samtidig krav på både balans i sidled och koordination. Egentligen ett bättre val för kampsportsutövare!
Metodiken:
Satsa på att köra 4×8på 70 %av 1RM (repetitionsmaximum).
Biomekaniska nyttan för Budō-och Kampsport:
Det går inte att översätta Din styrka direkt till kraften i en teknik.
En stark bröstmuskulatur och en stabil främre axel är dock till nytta vid:
• för den explosiva styrkan i slagtekniker
• i slutfasen och ifrånskjutet med lyfthanden (tsurite) i en del kasttekniker
• vid olika kontrollgrepp och Newazatekniker
Sned bänkpress har en del fördelar framför den vanliga bänkpress:
• de flesta slagtekniker riktas något upp, så här blir vinkeln i den sneda bänkpressen mer naturlig. Du pressar mer i slagteknikens riktning.
• övningen tar mera på det främre axelpartiet vilken kan vara till nytta vid till exempel clinch,fasthållningar och grappling
Skaderisken:
Den sneda bänkpressen är ofta svår att utföra för den som redan har axelbesvär. I det fallet skall man undvika den! I och med att vinkeln ökas på bänken, så belastas biomekaniskt framsidan av axlarna mer. Det är lätt det blir en överbelastning på grund av dålig teknik och för tung vikt.
De vanligaste skadorna vid sned bänkpress drabbar axlarna och AC-leden (leden mellan nyckelbenet och skulderbladet).
Den vanligaste orsaken är nog att man har förhög vinkel och använder för tung vikt. Håller Du i en stång och det blir för tungt kompenserar Du också genom att pressa axlarna ännu mer framåt. Byt i ställer till hantlar och sänk vikten, så fort Du känner av smärta. Om Du bara får träningsvärk i axlarna, men inte i bröstet, har Du en för stor vinkel på bänken.
Glöm inte av att träna ryggsidan och kompletterande övningar för axlarna. Planera Ditt pass på ett skadeförebyggande sätt. En bra regel att komma ihåg:
• För varje bröstövning Du tränar skall Du också lägga till en axelövning och en ryggövning!
Kizamitsuki, slag med den främre handen, jabben, är en snabb teknik. Den används ofta som öppningsteknik.
Vad är biomekaniken bakom Kizamitsuki och vilka av kroppens kinetisk kedjor och muskler är viktiga i tekniken?
Muskler:
Tre viktiga rörelser i Kizamitsuki som bidrar till både kraft och snabbhet i slaget är:
Kroppens framåtförflyttning: Själva ”bodydrive” med push off. Vi startar från Kamae och glider fram med främre foten. Det är nu som den bakre kedjan kopplas in. Den står för ”push-off”! Det är den bakrekedjan som driver Din rörelse framåt, då kraften från sätesmuskeln och quadriceps trycker Dig framåt. Vadmusklerna bidrar till den explosiva tyngdöverföringen.
Armsträckningen: Extensionen av armbågsleden. Dvs momentet då vi skall slå ut slaget från vår gard. Rörelsen initieras av både främreoch mellersta delen av axelmuskeln (deltoideus)med en axelrotation och axelvridning. Den främre delen driver armen framåt. Triceps svarar sedan för sträckningen av armbågsleden, rörelsen som gör att vi kan slå ut jabben. Bröstmuskulaturen (pectoralis) ger kraft i pressen framåt och serratusanterior (”främre sågtandsmuskeln”) stabiliserar och drar skulderbladet framåt (protraherar), vilket ökar räckvidden.
Pronationen: I slagets slutfas roteras både handleden och underarmen inåt (pronation) av underarmens pronatorer. Det är nu som kraften överförs till målet. Pronatorerna bidrar till att låsa och stabilisera handleden, dvs att hålla den rak i träffögonblicket. En böjd handled överför kraften i stället åt sidorna och ökar risken för en skada (som ”stukning” eller fraktur).
Av detta kan vi dra slutsatsen att de tre viktigaste kinetiska kedjorna i en Kizamitsuki är:
Den bakre raka kedjan
Den kinetiska kedjan för axelvridning:
Den kinetiska kedjan för armsträckning
Flera andra muskler verkar också statiskt i samband med träffögonblicket. Dessa stabiliserarbålen och benen i slaget. De bidrar också till att centralisera kraften i rätt riktning. De viktigaste statiska musklerna är:
• Bukmuskulaturen, bakre delen av axelmuskeln (deltoideus), axelns rotatorcuff, sätesmuskeln, quadriceps och hamstrings.
Kraften i Kizamitsuki:
En snabb Kizamitsuki eller jabb kan uppnå en kraft på 1500-3000 Newton beroende på utövarens storlek (kroppsmassa) och teknik. Vi vi vet att kraften F = massan x accelerationen.
Massan i en Kizamitsuki inkluderar armen, axeln och del av bålens vikt, dvs ungefär 2-8% av Din totala kroppsvikt. Snabbheten i en jabb är avgörande. En snabb jabb uppnår en hastighet på 8-12 m/s.
Det som dock avgör Din power i tekniken är den totala rörelseenergin. Det ju denna Du överför i samband med Din träff!
Rörelseenergin är lika med kroppens massa x hastigheten i kvadrat delat med två. Återigen, snabbheten!
Övningar:
Vilka styrkeövningar kan Dubdå tänkas att komplettera med för öka kraften i Din teknik? Vi kollar på de primära kinetiska kedjorna!
• olika former av upphopp och marklyft bygger upp grundstyrkan i den bakre kedjan för Din ”body drive”, Din explosiva motor!
• för armsträckningen är övningar för framsida axel, bröstmuskler och triceps bra komplement, som till exempel plyometriskaarmhävningar med klapp, snedbänkpress eller hantelpressar, landminepress och skuggboxning med lätta hantlar (OBS! Slå inte fullt ut okontrollerat med översträckning, akta Din armbågsled!)
Användningen av slag (och olika sparktekniker) är ofta primärt i de flesta militära närstridsssystem. Det är det snabbaste sättet att göra sig av med sin fiende, utan att hamna i en grappling-situation.
Det finns stora skillnader i tänkesättet när det gäller sparktekniker i militär närstrid jämfört med användningen inom Budō-och Kampsport.
• Sparkar riktas i första hand lågt eller mot en liggande fiende, kängorna i sig ökar också effekten av sparken. Höga sparkar kan dessutom äventyra soldatens balans.
”INSIDE SWEEPING KICK”:
”Inside sweeping kick” är en spark med kängan mot insidan av fiendens skenben. Extremt smärtsamt! En hård träff av en känga kan också brytaskenbenet! Den kommer också att rubba fiendens balans.
Sparken används:
för att brytabalansen i samband med nedtagningar
i närkamp
Utförande:
Lyft på Ditt ben och sikta med kängan mot insidan av fiendens skenben
Pavel Antonsson Shihan & Chief Instructor 